Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt. För en half timme sedan, min bäste herre, skulle
ni öfverraskat mig i en helt annan ställning än den,
hvari ni nu ser mig. En bondhustru hade kommit för
att rådfråga mig för rödsot; jag... hur skall jag kalla
det?... jag hällde i henne en dosis opium; på en annan
ryckte jag ut en tand. Jag föreslog den sistnämnda, att
hon skulle kloroformera sig, men hon gick icke in därpå.
Det säger sig själft, att jag gör allt det där för intet —
ang amater. För öfrigt behöfver jag icke blygas därför;
jag är en plebej, homo novus, jag har icke någon
vapensköld såsom min högt älskade maka... Men skulle ni
icke finna det angenämt att komma hit i skuggan och
före frukosten inandas den friska morgonluften?»
Arkadi gick ut till honom.
»Välkommen!» fortsatte Vassili Ivanovitsch, på samma
gång han på militäriskt vis förde sin hand till den
flottiga kalott, som han bar på hufvudet. »Jag vet, att ni
är van vid den mest förfinade lyx, men äfven de
förnäma här i världen försmå icke att för en kort tid vistas
i en halmtäckt koja.»
»Hur kan ni kalla mig för en förnäm man!» utbrast
Arkadi; »och dessutom ber jag er vara öfvertygad om
att jag alls icke är van vid lyx.»
»Om förlåtelse, om förlåtelse», återtog Vassili
Ivanovitsch med ett intagande utseende; »ehuru jag numera
har afsked från tjänsten, har jag dock förr umgåtts med
stora världen, och jag känner igen en fågel på hans
flykt. Jag är äfven en smula psykolog och därtill
fysionomist. Också skulle jag, om jag saknat denna gåfva,
såsom jag tillåter mig kalla den, för länge sedan varit
förlorad; man skulle trampat mig under fötterna, en
stackars obetydlig daggmask, som jag är. Jag kan utan
smicker säga er, att den vänskap, som efter hvad jag
ser, råder emellan er och min son, gläder mig ofantligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
