Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På Marino blef man mycket glad öfver att få återse
dem. Kirsanov hade börjat blifva orolig öfver sin sons
långa frånvaro; han uppgaf ett rop, hoppade upp från
soffan, där han satt, och började stampa med fötterna,
när Fenitschka kom in i hans rum med glädjestrålande
ögon och anmälde »de unga herrarna». Till och med
Paul erfor en angenäm öfverraskning och smålog med
en beskyddares min, när han tryckte de nyss
återkomnas händer. Man började prata om resan; Arkadi var
den, som talade mest, i synnerhet vid supén, och
måltiden räckte till långt efter midnatt. Kirsanov hade låtit
hämta in flera buteljer porter, som man köpt i Moskva,
och denna dryck var så i hans smak, att hans kinder
färgades purpurröda och han oafbrutet skrattade på en
gång barnsligt och nervöst. Detta allmänna goda lynne
sträckte sig ända till tjänstfolket. Duniascha sprang
hela tiden ut och in, som om hon varit fjollig, och slog
häftigt igen dörrarna efter sig; och ännu klockan två på
natten gjorde Peter fåfänga försök, att på sin gitarr
spela en kosackisk vals. Instrumentets strängar vibrerade
klagande och behagligt i landsbygdens och nattens lugn.
Men den bildade kammartjänaren kunde aldrig hinna
längre än till den allra enklaste färdighet; naturen hade
nekat honom all musikalisk — liksom hvarje annan —
talang.
Invånarna på Marino gingo emellertid icke alldeles
fria från bekymmer, och af dessa fick den stackars
Kirsanov sin dryga andel. Arrendegården beredde honom för
hvarje dag nya ledsamheter, hvilka voro både
nedstämmande och tidsödande. De nyligen antagna arbetarna
vållade svårigheter, som verkligen kunde tyckas
outhärdliga. Somliga fordrade högre dagspenning och begärde
uppgörelse, andra gingo sin väg, sedan de fått förskott
på arbetslönen; hästarna insjuknade; seltygen voro jämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
