Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttryckte ett slags förvåning; det såg ut, som om hon
nu för första gången erfor en känsla, hvars namn hon
ännu icke kände.
»Du är ensam?» sade fru Odintsov alldeles invid
henne; »jag trodde, att Arkadi följt med dig?»
Katia såg upp på systern, som, klädd med smak,
tili och med elegant, stod framför henne i allén och med
spetsen af sin parasoll vidrörde Fifis öron.
»Alldeles ensam», svarade Katia.
»Det ser jag nog», återtog systern skrattande; »han
har således gått upp på sitt rum?»
»Ja.»
»Ni läste tillsammans?»
»Ja.»
Fru Odintsov tog Katia under hakan och lyfte upp
hennes hufvud.
»Jag vill hoppas, att I icke varit i ordväxling?»
»Nej», svarade Katia, i det hon mildt sköt tillbaka
systerns hand.
»Så allvarsamt du svarar mig! Jag tror, att jag
skulle träffa honom här, och ärnade föreslå honom att
göra en spatsertur. Han har länge bedt mig därom.
Dina kängor ha nu kommit från staden; gå in och profva
dem. Jag märkte i går, att du behöfde nya; de kängor,
som du nu har på dig, äro utslitna. Jag tycker, att du
i detta fall är alldeles för vårdslös, oaktadt du har
förtjusande vackra fötter; dina händer äro också vackra
men något för stora, och du borde därför ägna mera
uppmärksamhet åt dina fötter. Men du är icke
behagsjuk.»
Fru Odintsov gick, i det hon lät sin eleganta
klänning sakta frasa på gången; Katia steg upp från bänken
och tog med sig det band af Heine, som låg där; hon
återvände in men gick icke och profvade sina kängor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
