37 rinnas tärna Lila anser hon för en samm ångad dnirig med prinsessan. Tänk, om hon träffat mig här, ensam med en utländsk gesandt, vid ingången till prinsesse-rummen, - och det så tidigt på dagen! - Infallet om Forella och spegelglaset var godt; ingen tillverkar så träffande epigrammer om prinsessan Gås, som hennes nådiga Mamma; men det är en författar-ära, som hogstdensamma alltid blygsamt afstår åt styfdottren. - Hvad det nu kan vara för knäfvelstyg igen, som Drottningen har i sinnet? Säkert en soppa? som hon kokar ihop med Mangipani och Spinamorite. Vackert trespann! Den stackars Wulf lär bli undfägnad med första skeden. - Mig kan hon för sin död inte tåla; hon vet mig vara en Konungens ögonsten. Nå! hon dräper mig hvarken med sina spjutblickar, eller med sina speglosor. - Hvilken röst den Florinna har! Som det allrafinaste klockspel. Finge jag dag och natt höra så ljuflig klang, gerna vore jag ingenting annat än öra. - Men hvart bär detta af? Jag är slapp af mycken fasta; derför faller jag i svärmiska föreställningar. Gar. Cyperns kust Stor öppen plats i en högländt skogs-sträcka, med utsigt åt hafvet och åt tält-rader, uppslagna på hafsstranden. En tropp jagtklädda krigare sitter på en höjd omkring en stockeld. Solen går upp och förgyller bergen i bakgrunden; ett vattenfall mullrar på afstånd. Sedan några valdthorn präludierat, börja, vid deras accompagnement, JÄGARNE sjunga: När Dagen vaknar vid Hafvets barm Och kysser sin rodnande brud,