66 Men ej i verkligheten längre, har Motbilder till sitt månskens-svärmeri. DEOLÄTUS. Hur nådigt och hur moget tänkt! AMUNDUS otålig. Välan! Från ord till sak! HÄROLDEN. Fördenskull har min Drottning, I ofelbar beräkning på din klokhet, - En talrik hedersvakt dig sändt till mötes; Med budskap, att Forella redan samtyckt, Och att de kungliga föräldrar gillat Så värdigt val; att hennes fostermor, Den visa Sysis, vill välsigna det, Högtidligt; kort, att vid vårt glada hof Allt är tillreds, och väntar blott på dig - AMUNDUS. Vid Gud! man skall ej länge vänta! HÄROLDEN. Eätt! Du täckes alltså, Herre Konung, genast Oss beledsaga! Drottningen sig smickrar, Att hennes afsigt ej du missförstår: