157 Arme Oinops! fattige djefvul! är nu din ordning kommen, att råka i klämman? - Jag måste skynda efter, intyga hans oskuld och befria honom. - Nu gäller, att hinna till Drottningen, innan någon annan fjäskar i förväg; hon blänger nog snedt på mig ändå. Lyckligtvis har jag intet ord sagt åt någon om det, som af alltihop var nättop det kuriösaste: skottet bakifrån, som snuddade öfver Amundi hufvud och tog fjäderbusken med sig, just som han lutade sig att hjelpa vår stackars Allernådigste på fötter. Men tyst! tyst! Lägger Gngraraa på munnen. Lika lyckligt är, att för Öfrigt ingen vid hofvet vill mig något ondt. Man vördar mina dygder, man skattar mina förtjenster, man känner mitt mod ... w A propos»: jag kastar min handske åt enhvar, som kan drista betvifla det i anledning af mitt gömställe. Gifvas ej omständigheter, då en Holofernes kan lika hederligt försticka sig i en krogsäng, som en Marius mellan säl1, e] ler en Hakon Jarl under sin frillas svinstiga? - Jag vill förvandlas till en viola di gamba, om jag är mindre tapper, än de. nejd i Slottsparken. Florinna, Lila, Rosa. LILA. När vid vårens varma sköte Späda Flora ensam vaknar, Strax sin broder Maj hon saknar;