hans marschroute är omöjligt, men en vacker dag är han borta, och en lika vacker dag kommer han hem igen. Hvar han under tiden varit, vet ingen. Det kan ligga cirka tre eller fyra veckor mellan de båda tidpunkterna — sålunda en vanlig semesterperiod. Hvem beviljar då tjänstledigheten — ? Ja, icke är det vi! Det äktenskapliga lif, som dessa små fåglar föra, är mycket vackert och efterföljansvärdt. Redan på höstsidan eller åtminstone vid midvintertid ty sig makarna ihop och lämna sedan knappt hvarandra. Till och med då de äro samlade i flock, kan man lätt iakttaga, hvilka som höra tillsammans. Fram i vårdagarna försiggår bosättning eller revidering af boet, i fall detta är gammalt och förut begagnadt, och sedan sker i vederbörlig ordning frambringandet af de fem eller sex äggen, som äro ljusgrå, med bruna eller mörkgrå fläckar, hvilka ofta sammanhänga med hvarandra. Båda makarna dela i allt hvad de kunna ljuft och ledt. De bygga gemensamt, de rufva gemensamt och tillsammans mata de också ungarna, då dessa omsider framkomma. Endast en förrättning är den lilla frun uteslutande förbehållen. Vi behöfva väl ej säga hvilkendera? När småttingarna börja bli så pass försigkomna, att deras hulda föräldrar förutse, att de inom kort skola kunna reda sig hjälpligt på egen hand, börja dessa senare att tillreda ett nytt bo. Naturen manar dem nämligen att kalla en andra kull till världen, innan sommaren är till ända. Det är en samvetssak inom deras nation: — tusen pilfinkpar minst tiotusen afkomlingar på året! På så sätt borde hela landet på få år varda öfversvämmadt af pilfinkar. Att så ej sker — hvad beror det på? Om vi skulle fråga sparfhöken, dvärgfalken och sparfugglan — de veta nog åtskilligt! Det skall hända någon gång — säges det — att pilfinken parar sig med en gråsparf och frambringar hybrider. Största delen af Europa och Asien ända till Japan samt nordöstra Afrika är pilfinkens fädernesland. I vårt land är han