Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BÅKHSAGA 61
och det var som om en osynlig andats varmt
öfver fältet, och genom stråen gick en
hviskning och ett susande. En liten grågul fågel
försökte sätta sig på ett strå och picka kornj
ur ett ax, men strået böjde sig och fogeln sjönk
ner i den gröna sjön.
Då hördes med en gång ett underligt
knar-pande, som när änder flyger opp... Arp-snarp
arp-snarp, men det var ingen sjöfogel, och det
flög ingen upp. Torkel var icke rädd, men
nyfiken, och som han var mån om djur, tog han
en mycket liten sten och kastade på den fläck
därifrån ljudet kom. Men ingen fogel flög upp;
det förblef tyst.
Han gick vidare fram vägen mellan åkrarne,
och plötsligt hör han samma ljud, men på en
annan sida. Han klappade i händerna och
schasade, men det blef bara tyst och inga
grässtrån syntes röra sig.
Men bara han gått några steg, så hörde han
åter det retsamma lätet strax bakom sig,
alldeles som om någon velat gäcka honom. Det
var rent förtrolladt, men det var roligt,
emedan det var nytt och ofarligt.
Nu började han varsna stugor mellan
björkarne, och påskyndande sina steg nådde han en
bäck. öfver den gick en liten bro med utsågadt
och måladt räcke, och så började strandvägen.
Till vänster följde det blåa sundet, och gröna
uddar med alar sköto ut. Där låg hydda vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
