Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kabahtInmIstarns bebIttelseb 133
I augusti månad häktades hon för barnamord.
Jag var vid tinget närvarande dåJion
förhördes. Något skäl kunde hon ej uppgifva, för sin
handling. Men domaren ville ha skäl, då
gagnet ej fanns. Vittnena intygade att hon
älskade barnet, hvilket hon medgaf. Vid andra
förhöret var hon utom sig af ånger och fasa
för den rysliga handlingen, men hon uppträdde
som om hon ej begått brottet, fastän hon påtog
sig det.
Vid tredje förhöret ville domaren hjälpa
henne på trafven, och framställde den frågan:
»Hur kom du på den tanken att mörda ett
oskyldigt barn som du tyckte om 1 Tänk noga efter!»
Flickan kastade förtviflade blickar kring salen,
och när de stannade på det döda barnets moder,
aktrisen, som nu för första gången var
närvarande, svarade hon domaren, enkelt, okonstladt:
»Jag trodde att frun ville det I» Du skulle ha
sett fruns ansikte, när dessa orden föllo. Jag
tyckte att jag såg hennes kläder falla af
kroppen och att hon satt blottad där, och jag tänkte
då för första gången på mänskosjälens
afgrunder, öfver hvilka domaren måste vandra med
förbundna ögon, ty han har icke rättighet att
straffa oss i vårt tankelif; där få vi straffa oss
själfva och det göra läsarne.»
»Det du säger är nog riktigt, men jag vet
också att mitt lif i det fördolda är tidvis högre
och renare än mitt utvärteslif.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
