Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORDALEK OCH SMÅKONBT 317
»Hur är det ställdt med heliga löftet om friden
på jorden ?
Viljan är god, den mänskliga viljan vill
friden;
Nödgas till strid och våld, till svek och trolösa
orden —
Hör I de osällas vrål, som mistat tron på det
goda;
Lifvet är fult, är ondt, dock mänskorna afsky
det onda.
Lider ej den som slog ett sjufaldt emot den
slagne?
Drömmer ej hvarje född om en sagans gyllene
ålder?
Drömmer om oskyldig fred då lammen få leka
med lejon?
Heder åt mänskobarnet med goda viljan, som
längtar
Ut från förnedring och blygd och upp till ett
anadt bättre,
Skammen drabbe då den, som hatar hvad kärlek
förenat —
Människan velat väl, men ödet ville det onda I
Nu, hör fångarnes skrik från jordiska
fångahuset,
öfver sig se de ett blått och tro då straxt det
är himlen;
Räckes en vänlig hand, de mena det är en ängels;
Alla tro genast godt, hvi kallas de då för onda?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
