104 Häckar i Lapplands fjälltrakter men företager ej sällan om vintern långa ströftåg nedåt landet. Boet vanligen på någon klipp-afsats; äggen 6-10. Strykfågel. 55. H Ö k ugglesläktet, Surnia, DUMONT. Hufvudet utan tofsar. Stjärten, som är vigglik, räcker långt utom vingarna, Dithörande fåglar vistas mest i skogar och lundar. De hafva, en snabb flykt och öfverensstämma till lefnadssättet mycket med falkarna. 1. Hökugglan, Surnia ulula, LINNÉ. - Ofvan brun med hvita fläckar, som i synnerhet äro stora och tydliga på hufvudet och skuldrorna; under hvit med smala, svartaktiga tvärstreck; det blekgrå ansiktet vid hvartdera ögat omgifvet af ett bredt svart band, som nedlöper åt strupen: stjärten mot spetsen småningom afsmalnande samt tecknad med smala hvita tvärstreck. Längden 359-383 mm. Hökugglan har en tämligen smal och långlagd kroppsbyggnad,, hvilken jämte den långa stjärten, sorn räcker ett betydligt stycke utanför de hoplagda vingarnas spets, gifver henne, ett höklikt utseende. Förekommer under häcktiden och sommaren i Norrlands och Lapplands skogstrakter, men sedan ungarna blifvit flygvuxna, stryker hon vidt omkring med dessa, Bo i träd; ägg 3-4. 21. Familjen Dagroffåglar, Falconida. Hufvudet medelmåttigt, tätt beklädt med åtliggande fjädrar; ögon af vanlig storlek, riktade åt sidorna; öronöpp-ningar små. Tår alltid och tarser nästan alltid nakna; ytter-tån sällan vändbar. Fjäderbeklädnaden fast; flykt oftast hög--och snabb. De vistas parvis både i skogarna och på slättlandet. Deras föda utgöres af större och mindre ryggradsdjur, men några lefva, äfven af^ insekter. Bofgiriga som de äro, åstadkomma de ofta stor skada. Äro i rörelse om dagen och vägledas af en utmärkt syn. Häcka i träd eller på höga klippor och lägga ett mindre antal ägg. Honan är ofta större än hanen och har merendels något olika färg.