112 men hos honan och ungarna brunröd med svarta tvärfläckar. Hanens längd 346, honans 396 mm. i Häckar tämligen allmänt i södra och mellersta delarna af landet men sällsynt i norra Sverige. Har ofta sitt tillhåll i gamla kyrkor och torn men bebor eljest bergiga skogar. Agg 3-4. Flyttfågel. Tillägg. Tartariska jaktfalken, Falco säcer, GMEL. - Ofvan mörkt gråbrun med smala, gråbruna fjäderkanter men nästan utan fläckar; vid munvikarna en tydlig men smal, svart fläck: pannan och ett band öfver hvartdera ögat hvitaktiga; stjärtens mellersta pennor nästan enfärgade, brungrå, eller blott med några få gulbruna fläckar; näbben och fötterna blåaktiga. Längden 421 mm. Tillhör sydöstra Europa och angränsande länder och har en gång anträffats hos oss. 3. Underfamiljen Hökar, Asturini. Fig. 44. Näbben är ända från roten krökt och på sidorna hoptryckt, saknar spetsig sidotand, men här en rundad hvass flik i midten af of verkäks-brädden (fig. 44); näsborrar äggfor-miga, täckta af glesa, hårlika fjädrar, Tyglar med borst. Halskrage saknas. Tarser plåtbeklädda; hudveck mellan tårna; klor starka, hvassa och krökta. Vingarna korta; stjärten är lång och räcker med bakre hälften utom de hoplagda vingarna. Hökarna skiljas lätt från falkarna genom sin rundade näbbflik, sina korta trubbiga vingar samt sin långa, bandade stjärt. Vistas om sommaren ensamma eller parvis i stora skogar men ströfva under de andra årstiderna vidt omkring. Lefva af varmblodiga djur. Hafva snabb flykt och glida ofta fram nära marken. Bygga bon i höga träd eller på klippor. 58. Höksläktet, Astur, LACÉP. Öfversikt af arterna. L Tarserna starka, framtill och baktill med tydliga tvärplåtar . . . . , , . . 1..--4. palumbarius.