152 Spofvarna vistas om sommaren parvis på sänka ängar eller på ljunghedar ej långt från vatten, men då ungarna äro flygvuxna, begifva de sig till hafskusterna, där de vistas till flyttningstiden. Äro ytterst försiktiga och utmärka sig för skarpa, hvisslande läten. Lägga i en håla på marken fyra päronformiga ägg, som till färgen äro olivgröna och brunfläckiga. Öfyersikt af arterna. I. Hjässan utan längsgående band . . . 1. N. arquatm. II. Hjässan med ett långsgående rostgult band.................2. N. phaeopus. 1. Storspofven, Numenius arqudtus, LINNÉ. - G-rå-spräcklig; hufvudet ofvan, ryggen och skuldrorna svartbruna med bleka rostgrå fjäderkanter; bakryggen rent hvit; hals, kräfva och bröst blekt rostgula med bruna fläckar; mage, sidor och undre täckfjädrar hvita med bruna längsgående streck; stjärten hvit med bruna eller grå tvärband. Längden 563 mm.; näbben 124-160 mm. Tämligen allmän i de södra delarna af landet till och med i Uppland, sällsyntare längre norr ut till Gestrikland och Dalarne. 2. Småspofren, Numenius phcéopus, LINNE. - Gråspräck-lig; hufvudet ofvan svartaktigt med ett hvitgrått band långas midten; öfre kroppsdelarna mörkbruna med bleka fjäderkanter; bakrygg rent hvit; hals, kräfva och bröst ljust grågula med bruna fläckar; mage och undergump hvita, oftast utan fläckar; öfre stjärttäckare hvita ined mörkbruna tvärband. Längden 420-470 mm.; näbben 77-90 mm. Häckar företrädesvis i de nordliga delarna af landet. 87. Långnäbbsläktet, Limösa, BRISS. Näbben betydligt längre än hufvudet, mjuk, litet uppåt-böjd och i spetsen något utplattad och trubbig; båda käkarna försedda med en fåra, som räcker nära till spetsen. Benen höga; yttertån genom en hinna förenad med raellantån till första leden. Vingar medelmåttiga, spetsiga. Uppehålla sig under sommaren på kärrängar och mossar och vistas under flyttningstiden flockvis vid hafskusterna. Äro mest i