190 l Hvit pelikan, Pelecanus onocrötalus, LINNÉ. - Hvit med rosenröd anstrykning och svarta, vingar; svalgsäcken stor och blekgul. Längden 1485-1780 mm. Har en gång skjutits i Dalarne. 112. Skarfsläktet, Phalacrocorax, BBIBS. Näbben tämligen lång, ofvan aftrindad, något hoptryckt med inböjda, hvassa och hela käkkanter; öfverkäkens spets nedböjd till en hake öfver underkäken. Underkäksgrenarna bredt sammanslutna. Näsborrarna ligga vid näbbroten i en nästan omärklig springa. Halsen lång med -litern Jlaksäck. Benen korta, sittande långt bakåt. Vingarna korta. Stjärten tämligen lång, i spetsen afrundad. Vistas oftast vid salt vatten. Gå med svårighet, kunna sitta i upprätt ställning med stöd af den styfva stjärten, simma och dyka förträffligt. Bygga kolonivis stora bon af ris och hafstång på klipp-afsatser eller stundom i träd nära hafvet. Agg 4-5, hvitaktiga med dragning i grönt. 1. Storskarfven eller ålkråkan, Phälacrocorax carbo, LINNÉ. - Svart med blåaktig glans och en bred, hvit fläck under strupen och uppåt sidorna af hufvudet. Hufvudet med något förlängda nackfjädrar. Frainryggen, skuldrorna och vingtäckarna brungrå, bronsglänsande; hand- och stjärtpennor svartgrå. En kortare tid i början af året finnes på utsidan af låret en stor, hvit fläck, som försvinner på våren. Stjärten består af 14 pennor. Längden 595-890 mm. Ungen: hufvudet ofvantill och bakhalsen svartbruna; framrvggen och skuldrorna mörkbruna med svarta fjäderbräm; ofvantill för öfrigt svartaktig med någon dragning i blågrönt. Undertill hvit med svartbruna flackar. Af denna art förekomma hos oss tvenne former, en större och en mindre, af hvilka den förra uppehåller sig vid västra, och den senare vid östra kusten. Under vintern och str^cktiden visar sig Storskarfven någon gång äfven inuti landet vid floder och sjöar. Stann- (och flytt-) fågel.