196 Hafva snabb flykt, kunna ej simdyka och äro dåliga störtdykäre. Modiga och tilltagsna fåglar, som lefva af fisk, ägg, fågelungar ööh ryggradslösa djur. Bruka ofta frånröfva måsar och tärnor deras byte. Med undantag af en art, som häckar i fjälltrakter, häcka de utefter hafskusterna men ej som de föregående långvingade fåglarna på skär vid hafvet utan alltid vid sött vatten på tufvor och dylikt, stundom långt från hafvet. Könen äro hvarandra lika med mörkbrun färgteckning, men ungarna hafva rostbruna fjäderkanter och de mellersta stjärtpennorna kortare. Öfversikt af arterna. I. På den hoplagda vingen ingen hvit fläck. A. De förlängda mellersta stjärtpennorna tillspetsade, 124-173 mm. längre än de öfriga. Näbben 39-43 mm. 1. L. Byffonii. B. De förlängda mellersta stjärtpennorna tillspetsade, 74 -100 mm. längre än de öfriga. Näbb 46 min.....2. L. parasitica. C. De förlängda mellersta stjärtpennorna icke tillspetsade........3. L. pomarina. II. På den hoplagda vingen en hvit fläck 4. L. catarractes. 1. Fjäll-labbenj Lestris Buffonii, BOIE. - Hufvan och nacken svartglänsande; rygg och vingtäckare brungrå med dragning i askblått. Halsen och bröstet hvita, den förra med gul anstrykning baktill och på sidorna; de undre delarna askgrå. Vingpennorna svarta med hvita spolar på de tre främsta. Stjärtpennorna af ryggens färg, mot spetsen svarta. Näbben brungrön, mot spetsen svart; benen blygrå. Längden 383-390 mm. Ungen: ofvan sotbrun med h vitgula fjäderkanter på manteln. Halsen och magen smutsigt gulgrå; bröstet gråbrunt; sidorna och de undre st j ärttäckarna med mörkt gråbruna och gulhvita tvärband. Häckar sparsamt vid sjöar och myrar .på Lapplands snöfjäll samt på Areskutan. Agg l-3, olivgröna med mörkare fläckar. Stannfågel. 2. Spetsstjärtade labben, Lestris parasitica, LINNÉ. - Hufvan, nacken och kinderna svartaktiga; öfre kroppsdelarna mörkbruna. Undre kroppsdelar antingen hvita med gulglän-