Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klädd i en grå friskolt och becksömsstöflar åhörde
bonden till en början utan att låtsa derom
ordningsväktarens reprimander, för att han höll på att köra sönder
bron med sina vedstaplar. Men omsider brast floden af
otidigheter lös:
»Ragatre: hva ä titt? Hva låter du på meg?
Hålamen å santa! Blidfällen ä jeg, men jeg kan bli belåten,
å valla deg då att gå här å fansera och bubansa och
drita! Ä jeg felen, tror du, din gjån? Gu’ bäre meg,
här går han å mer på meg. Ta meg rämmen, jeg ska
hjölpe deg. Sno deg bort din slätte, skrutne skrott».
Och mycket annat fick den stackars vaktmannen
höra. Wingård skref upp detta för mig.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
