Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadens brandvakter äro ganska stadiga och säkra karlar,
ehuru de just icke äro ansedda för att vara detta,
äfvensom att det icke alltid går så fredligt till i Götheborg.
Saken var den, att trenne handlande här i staden,
för öfrigt hederligt och ansedt folk, hrr Weisell — nyss
etablerad vid Sillgatan —, David Svahn och Peter Waem
tillsammans med uppbördskassören Nordenberg efter en
glad afton på hemvägen skämtat något med en brandvakt,
hvilken de ansågo stå och sofva, då han tagit stöd mot
en boddörr utanför Tyska kyrkan. Brandvakten blef
emellertid vred och satte saxen om Weisells ena ben, då
Svahn tog af honom detta märkvärdiga vapen och hotade
att kasta detsamma öfver broledstången ned i hamnen.
Weisell lärer kastat omkull brandvakten, hvarvid denne
dock fått ett så starkt tag i W:s rörkäpp, att den långa
doppskon afbröts. Tillkallade af bullret hade ryttmästare
Sahlgrens nyss hemkomne betjent — han heter Röhl —
och ytterligare en brandvakt tillskyndat. Brandvakterna
och Röhl, isynnerhet den sistnämnda, skreko på hjelp,
då Nordenberg rusade på Röhl utropande: »Jag skall lära
dig, din tjufpojke, att skrika på det viset och onödigtvis
samla ihop folk»; och så grep han Röhl i kragen och
ruskade honom. Då tillkom asséssor Ewerts dräng Janson
och slet Röhlen loss och halp honom att komma undan
Nordenbergs tag, förklarande att gossen intet ondt gjort.
Under tiden hade emellertid ännu ett par starka
brandvakter tillkommit, och då herrarne icke ansågo det
lämpligt att vidare inleda något handgemäng eller förnya
bataljen, isynnerhet som under tiden en mycket stor
folkmassa samlats, affördes Weisell af de triumferande väktame
till corps de garde. På vägen dit mötte brandvakterna,
som hade Weisell emellan sig och en alltmer växande
oortége bakom sig, lieutnant Kafle vid artilleriet. Denne
tycktes känna herrarne och gick fram till brandvakterna,
förebrående dem, att de ville föra till corps de garde
välkända och aktade borgare i staden. Om herrarne voro
värda det anseende lieutnanten tillerkände dem, skulle
emellertid få afgöras af deras egen förman, tyckte
brandvakterna, och så fick Weisell följa med.
Nu blir det i dagame förhör uppe på rådstugan. En
af de tillkomna brandvakterna och Röhlen lära vara stämda
till vittnen. Till en början hette det att Röhlen icke skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>