Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXVI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det fanns och finnes kanske också andra skäl, hvarför
jag icke ville eller kan hafva honom med. Han fasthöll
emellertid, att det borde vara två som förde en talan,
hvilken fordrade så mycken urskiljning och så mycken
kallblodighet och dessom vore så grannlaga. När sedan
motståndaren också hade ett eller flera vittnen, behöfde
jag kanske icke ha mera än en vän vid min sida. Han
skulle, då jag försmådde hans egen tjenst i detta afseende,
vända sig till capitaine af Dittmer, som ju icke är i tjenst
och för öfrigt är mycket intresserad af alla sådana
tillställningar. Jag tvekade något, om jag skulle ge mitt
samtycke härtill, men nöden har ingen lag, och Stålhandske
fick göra som han ville. Dittmer hyste inga
betänkligheter.
I förgår lyckades de båda herrarne att träffa den
ifrågavarande personen och framburo nu till honom en
formlig utmaning. Hans oförskämdhet förminskades dock
alls icke af denna framställning. Han förklarade att han
väl kunde gifva mig ett vanligt kok stryk, men att det icke
kunde falla honom in att inlåta sig på en regelmessig duell
med en karl af min caractére och position. Hvad för slags
vapen skulle han väl slåss med? Kanske med boomerang eller
malajiska stridsspjut? Capitainen anmärkte visserligen i
allvarlig ton, att detta icke vore någon sak att skämta
med och att han, fänriken, antagligen finge välja de vapen
han ville, då jag förklarat, att jag härvid fogade mig efter
omständigheterna; men Gyllenschruf, som vid tillfället
synes varit halfrusig, förklarade sig icke det ringaste bry
sig om hvad jag önskade eller fordrade eller beviljade i
denna väg.
Det återstod mig nu svårligen mer än ett sätt att
få honom att försvara sig, och Vindahl åtog sig äfven att
medverka till den utväg jag nu måste välja. Han ville invitera
en del af sina amiralitetskamrater en qväll till ett
tracteur-ställe, der Gyllenschruf plägade uppehålla sig. Jag skulle
också då infinna mig der, och jag visste ju hvad jag då
hade att göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
