Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra afdelningen - 6. En öfverenskommelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.
Kn iifverenshonimelse.
”Nå, var det icke det jag tänkte!” utbrast vår hjeltinna, när hon
fann platsen tom, och betraktade härvid med en viss harmsenhet sin bild
i källan.
Aldrig förr hade hon haft håret så slätt och väl ordnadt. Och
söndags-törklädet — det hon, under hela den tid hon språkat med
Magda och pappa, haft dolt under koftan och hvilket hon påknutit, så fort
hon kommit ett stycke ifrån huset — det lönade visst mödan att ha
tagit fram det ur dragkistan!
Hon var nära att rycka af sig både förklädet och den lilla
sllkes-långhalsduken, hvilken hon knutit om halsen, då samma lifgifvande röst,
som hon redan lärt känna, ropade henne på afstånd.
Med glad häpnad slog hon upp ögonen, och hvem kom der utför
backen — blåsande i ett stort grönt blad, ett alldeles eget slags
trumpet, som lät ganska bra — om ick^ egaren af renseln.
“Kommer du då ändtllgen, min^heM^jälU, Jag tyckte vi hade så
trefligt i går*afse, då du följde mig på vägen, att jag måste hit och se
åt om du icke också i afton badade dina små fotter.”
"Det kunde kanske anstå en najad att göra i herr-sällskap, men
jag..”
Hon afbröt rodnande.
”Huru nu: en najad — du vet då något om najaderna, dn mitt
barn ?”
”Ja, och om dryaderna också!” svarade Nanny nickande och Tör
första gången liksom lite stolt öfver sitt vetande, hvilket eljest ingen
utom gamle pappa brydde sig om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
