Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sednare afdelningen - 15. Vakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15.
Vakten.
Augusti-qvällens friska ljumliet hade följt på dagens hetta.
Klockan skred framåt half 11, då Gottlieb, som patrullerade af och
an i närheten af det lilla röda huset 1 dalen, började tro att han
misstagit sig och att, under det han fortfor i sin vaktgöring, patron Fabian
i all maklighet kom hem på en annan väg.
”Det är så tyst derinne”, sade han, ”de ha säkerligen redan gått
till hvila.”
Långs utmed den stora syrén-häcken smög han sig fram mot
fönstret i Magdas rum.... Nannys låg åt gafveln — dit ville han icke
ens titta.
Månen upplyste icke blott hela den vackra dalen, utan föll rakt på
fönsterrutorna, en omständighet, som bidrog att göra Gottlieb tvehågsen.
Men slutligen måste han dock förvissa sig om huru det förhöll sig, i
den händelse att hans första aning vore grundad.
Sedan han undanböjt häcken, hvilken gick nära emot huset, stack
han försigtigt fram hufvudet; men då han snart fann hur trygg han
kunde vara, vågade han sig ända intill fönstret, hvilket för luftens
friskhet endast var löst påhäktadt med en segelgarns-ända.
Det var en vacker tatla som mötte Gottliebs ögon!
I denna kammare — det äkta parets lilla tempel — sågos
månstrålarna leka öfver alla Ragnars fisk- och jagtdon, som med omsorg
ordnade hängde hela väggen utefter. Vid yttersta sidan svängde en
gammal ”sydvest” på toppen af ett metspö, och nedanför detta slags trofé
var i hörnet fästadt ett gammalt smalt skeppsskåp, hvars öppnade dörrar
lemnade fri utsigt öfver de gullkantade röda och blå dricks-muggarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
