Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sednare afdelningen - 16. En högtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16.
En hiiglul.
Då Gottlleb andra morgonen vaknade, fann han att han redan
hade ett besök.
Farbror Fabian gick fram och åter på golfvet, och så ömkligt var
hans utseende att Gottlieb kände en smula medlidande med honom.
”Nå, farbror, hur är det nu då?”
”Hvad begär du?”
”Kors, med hvilken ton farbror yttrar det der — alldeles som
en förskrämd resande, till hvilken stråtröfvaren ropat: pengar eller
lifvet!”
”Det var ungefär detsamma du sade mig i går afton.”
”Hvilket misstag — icke var det min mening att spela den store
Rinaldinis roll Jag är den fredligaste menniska i verlden, och om
farbror önskar att lefva i ett behagligt lugn inom hus — hvilket är helt
naturligt — så har jag visst icke för afsigt att störa det.”
”Du har i stället kanske för afsigt att låta mig betala din
tystlåtenhet med tre gånger så mycket som en advokat skulle ta för att ställa
i ordning en affär?”
”Fy då, jag fordrar icke det ringaste: jag väntar...”
”På hvad?”
”.. att farbror erbjuder sig att låna mig den summa, som utgör
gamle Lönners plikt. Om hans son, styrmannen, sedan betalar in den till
mig, så skall farbror få igen den. Hvarom icke, så är strunten borta.”
”Och hvad begär du att jag erbjuder dig för egen räkning?”
”Drifver jag då handel med min tystlåtenhet — jag ger mitt
hedersord att icke nämna något för moster!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
