Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sednare afdelningen - 19. Calle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
CALLE.
På dessa Calles rörande böner, hvilka ännu mer förhöjdes genom
den blyga kärleken i hans blick, svarade Magda trofast och med tårar:
”Var lugn, min Calle — jag lofvar dig alt ingen annan än jag
skall röra dig!”
Calle log. Han var nu så lycksalig, att ingen menniska, den der
eger hopp om ett helt lif af fröjd och njutning, kunde vara sällare vid
tanken på detta lif, än Calle vid tanken på sin död, hvilken skulle
medföra alla dessa ytterligare bevis på Magdas ömhet för honom . . .
Den första syrenen, som slog ut, lade Magda i Calles hand, medan
han ännu kunde fröjda sig åt dess doft — den sista lade hon på hans
graf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
