Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hyllning hon fått, liade gjort på henne ett intryck
som snart skulle utplånas. Efter betraktelser, soiu
man måste erkänna, voro ganska kloka , begagnade
lady Russel sig af allt det välde som hennes
moderliga vänskap gaf henne öfver Alice, för att hindra
detta giftermål.
Kapten Wentworth hade verkligen icke att vänta
något arf: ända dittils hade han varit temligen
lycklig i sitt kall; men, som det oftast händer sjömän,
så slösade han lättsinnigt med det han lätt
förvärf–vade, och hade ingen ting besparat. Han ägde
ungdomens vanliga sjelfförtroende och den öfvcrtygelsen
att han snart skulle blifva rik. I styrkans och
lif-lighefens ålder, var han redan hefälhafvare på ett
fartyg, i tillfälle att göra rikt hyte hos fienden, och
komma.i en belägenhet, som ej Iemnade honom och
hans Alice något öfrigt att önska; han hade alltid varit
lycklig, han skulle ofelbart ännu blifva det. Dessa
förhoppningar, som han uttryckte med sin karakters
vanliga liflighet, som än mera ökades af hans
kärlek , hade varit nog för den unga flickan, som
trodde på allt, då Fredrik Wentworth hade sagt det, men
intet för lady Russel, som såg dessa förhoppningar
ur en helt olika synpunkt. Denna. lifliga och rika
inbillning hos en ung häftig karl ansåg hon som
bevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>