Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att fråga om miss Alice ville göra dem sällskap;
hvad Maria angick, så visste de att lion fruktade
blifva trött och föreslog henne således icke att följa
med dem; men detta var 110g för att gifva henne
lust clertill.
”Nå, sade hon, med ovilja, Iivarföre tror ni att
jag icke tycker om långa promenader? Det är min
svaga sida, och jag är likaså god fotgängare som
ni: jag förklarar således att jag vill följa med eder.”
Alice blef genom ett ögonkast emellan Henriotte och
Lovisa, öfvertygad, att det var just detta som de
alldeles icke ville. Deras svägerska var stygg, och
regerades i synnerhet af motsägelseanda; under
promenaden gick hon, när andra ville hvila sig, och
hvilade när andra ville gå, och föredrog alltid en
motsatt väg emot den de ville följa; beklagade sig
öfver solen, molnen, värmen, kylan och vägarna,
med ett ord, hon var odräglig. Förgäfvcs gjorde
Alice allt hvad hon kunde, för att afråda henne
i-från att gå ut, erbjöd sig att blifva hemma hos
henne; men Maria hörde icke derpå, ocdi hon ville,
att hon skulle göra sällskap. De yrhättorna, sade
hon, springa alltid förut, och du följer med mig.”
De beslöto då att gå, Alice kunde icke hindra delta
slags nödtvång, som var en följd af familjens vanor,
att aldrig företaga sig något utan att meddela det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
