Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var angelägen, att alla Icommo tillsammans for
att återvända hem; enslighet och tystnad voro för
henne ett bchof.
Kapten och Lovisa voro de första; Carl och
Hen-riette dröjde icke eller att komma; de förde med sig
Georg Hayter. Lovisa gick leende dem till mötes;
Alice kunde icke höra något af hvad de sade.
Kapten var icke eller med i förtroendet; men nog var
det påtagligt att en förklaring- ägt rum mellan
kusinerna, och att de moln, som hvilat öfyer dem,
voro skingrade; deras blickar uttryckte förtjusning;
försoningen var tydlig. Henriette, som syntes litet
flat, var inom sig ganska belåten: den unga prosten
kunde intet styra sin glädje: de begge älskande voro
blott till för hvarandra, samt åtskiljdes icke ifrån
den stund de återförenades och tills de kommo fram
till Upercross.
Nu tycktes allt vara gynnande för Lovisa.
Wentworth var likaså heställsam omkring henne, som
Georg- Hayter omkring Henriette; han lemnade
henne icke ett ögonblick under promenaden: då
gångstigen blef smalare, drog han sig närmare intill
henne; och ingendera beklagade sig öfver trängsel.
Oförmärkt delade sällskapet sig i tre partier, och
afståndet emellan dera var nog långt för att ickc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
