Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstod man af det som efterföljde. ”Miss Elllot,
ropade Fru Croft straxt derefter, jag är öfvertygad
att ni är ganska trött, unna oss det nöjet att
återföra eder liein, jag besvär er derom. Se liär
sade hon, och makade sig till sin man, ni ser att
här är ett förträffligt rum; om vi voro så smala
som ni, vore det rum för två personer; men
begagna er nu af detta; kom, kom, jag ber er, jag vill
det ändtligcn.” Alice gick ännu, hon tackade; men
den gången nöjde Crofts sig icke med hennes afslag;
Amiralen förenade sig med sin Fru; begge fordrade
nu att hon skulle stiga upp i phaetonen, och
förklarade att de trodde, att hon föraktade deras simpla
åkdon, om hon icke uppfyllde deras önskan. Så,
på sätt nödgad, ansåg hon sig förbunden att gifva
vika; knappt hade hon samtyckt, förr än, utan att
säga ett ord, Kapten Wéntworth nalkades henne, tog
vördnadsfullt hennes hand, och hjelpte henne upp
i phaetonen.
Ja, det var han, det var Fredrik, och nästan
samma Fredrik som fordom! hon kände ännu
tryckningen af denna hand, som hon alltid älskade; ja,
det är denna samma hand, det är hans vilja som
har »att henne der: han hade sett att hon var trött,
han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
