Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herr och fru Harvill; och, åtföljde af ilen
bedröf-vailc Bentick, som ville vara meil dem i det längsta,
kommo de till bryggan. Bentick, som ännu var
tillsammans med Alice, upprepade för henne några
sköna stycken ur lord Byron, öfver det ödsliga hafvet,
och visade henne det sanna i poetens tafla. Hon
lemnade honom hela sin uppmärksamhet, då en
obehaglig händelse afbröt dem.
Som det blåste för starkt längst ut på bryggan,
kommo dc öfverens att- gå längre ner, dit några
trappsteg ledde; man gick sakta ujföre dem,
undantagande Lovisa, som valde en kortare väg, och bad
kapten Wentworth, som var nere, hjelpa henne att
äfven komma dit. Lätt, fri och dristig, tyckte hon
mycket om att hoppa; det var för henne en ganska
angenäm känsla, att ett ögonblick kunna liksom
sväf-va i luften: under alla deras promenader, hade hon
pa samma sätt, med mycket behag stigit öfver
gär-desgårdarne, hvilket alltid förskaffade henne en
artig kompliment af kapten. Likväl ville han denna
gången hindra henne från detta infall, af fruktan för
den hårda marken; men hon envisades, räckte ut
begge händerna; Fredrik fattade dem, hon kastar sig
och kommer lyckligtvis på begge fotterna. Fijr att
bevisa att hon icke skadat sig, stiger hon ledigt
trappstegen uppföre och ropar: Det är förtjusande!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>