Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
te» Wentworth. Den sistnämde pratade med sin vän
Harvill; fruarne Croft och Musgrove talade
medhvar-anclra ; Alice satte sig bredvid deiu, och kände ånyo
all den oro, som hon erfarit aftonen förut, hvilken
hon bjudit till att förgäta, i det hon bemödade sig
att tänka pä något annat; men i samma ögonblick
lion blef varse Wentworth kände hon ■ åter samma
hjertklappning, samma rörelse, samma ovisshet, med
ett ord allt som gjorde henne både så lycklig och så
olycklig i Fredriks närvaro; hon hade kunnat säga
att det var en sällhet full af qval, och ett qval fullt
af sällhet. På afstand hade han helsat på henne,
utan att närma sig. Två minuter derefter hörde hon
honom säga till Harvill: ”om du vill så gå vi att
skrif-va det bref, som du falt med mig om; skaffa mig
papper och ett bleckhorn.” På ett bord, något
derifrån, fanns allt livad han behöfde; han gick dit,
ocli satte sig der, vändande ryggen till sällskapet.
Fru Musgrove bel-ättade för fru Croft historien om
hennes äldsta dotters giftermål, utan att förbigå den
ringaste omständighet, och med en ton som skulle
man tro det vara sagt i förtroende, och som alla
kunde höra. Alice deltog ej i detta samtal; hon
hade önskat tala med kapten Harvill, men han
nalkades ej Alice: hon måste således tåligt afliöra fru
Musgroves berättelse, som hon redan hört aftonen
förut.
Familj.\ EllioU II Del.
10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
