Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fryxells författarskap i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dertill kom, att Fryxell, som saknade anlag
för filosofi, satte mindre värde på Geijers
snillrika bemödanden att lösa tänkandets svåraste
ocli vigtigaste problem. Fryxells starka sida
der-emot var ett öppet öga för erfarenhetens
lärdomar. I följd liäraf misstrodde han vanligen alla
aprioriskt tillkomna samhällsläror, och Geijers
de-duktiva bevis — före affallet för, efter affallet
mot — bördsadel, skråväsen m. m., betraktade
han som snillrika paradoxer, ofta ländande till
det sunda förnuftets förvillande. Geijers
förlöjligande af utilitarismen och gäckerier med de så
kallade »nyttorna-»1) förtretade Fryxell, som var
född utilitarian. Sådana Geijers yttranden som:
»Ungdomen måste lära, emedan detta är ett godt
i sig sjelf och alldeles ej för något annat
ändamåls skull»2), eller: »Ett undervisningsverk är ett
godt uppfostringsverk — — i samma mån det
går ut på att meddela vetenskap och konst för
deras egen skull och för intet annat ändamål»3),
eller: »Undervisningen är dygdig i samma mån den
går ut på att väcka detta oegennyttiga intresse;
den är osedlig och förvänd i samma mån som
den — — öfverlemnar kunskapen endast som ett
medel till fördelar»4); sådana yttranden skulle
naturligtvis synas ensidiga och missledande för Fryxell,
som just på grund af nyttiglietsskäl yrkat på flere
reformer inom skolanä), som ansåg ynglingens
’) 1. 5. 101.
2) 1. 4. 216.
3) 1. 4. 218.
4) 1. 4. 215.
5) Enhet och medborgerlighet etc. Sid 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
