Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
herrn är hitkommen för att fullgöra den värnepligt som åligger
hans farbror. Jag skulle önska att hvar egendom i landet
utskickade en lika präktig karl."
"Jag gissar hans farbror, liksom hans aflidne fader, är
ett rundhufvud[1]," sade Lady Margretha.
"Han är en gammal girigbuk," sade Gilbertscleugh, "för
hvilken ett guldmynt när som helst skulle uppväga alla
politiska åsigter, och för att undgå böterna skickar han derföre den
unga herrn till mönstringen, ehuru det sannolikt strider emot hans
böjelse. För öfrigt gissar jag att junkern är rätt glad att på
en dag slippa ifrån det tråkiga lifvet på Milnwood, der han ej
ser någon menniska utom sin mjeltsjuka onkel och den gamla
hushållerskan."
"Vet ni hur många karlar och hästar Milnwoods
egendom är uppskattad till?" sade den gamla damen, i det hon
fortsatte sina spörsmål.
"Två ryttare med fullständiga rustningar," svarade
Gilbertscleugh.
"Vårt gods," sade Lady Margretha, i det hon rätade sig
med värdighet, "har alltid uppställt åtta man, kusin
Gilbertscleugh, och ofta en frivillig hjelp af tre gånger det antalet.
Jag kommer ihåg att högtsalig Hans Majestät Konung Carl, då
han intog sin dejeuner på Tillietudlem, mycket noggrannt
efterfrågade — "
"Jag ser Hertigens ekipage i rörelse," sade Gilbertscleugh,
som delade den hos alla Lady Margrethas vänner gemensamma
förskräckelsen, så fort hon vidrörde det kungliga besöket på
hennes familje-säte — "Jag ser Hertigens ekipage i rörelse;
jag förmodar ers Nåd ärnar intaga den er rang tillkommande
platsen vid aftåget från fältet. Torde det tillåtas mig att
beledsaga ers Nåd och Miss Bellenden hem? — Ströf-partier af
de vilda whigarna hafva visat sig, och påstås öfverfalla och
afväpna de välsinnade, som färdas i fåtaligt sällskap.
"Vi tacka er kusin Gilbertscleugh," sade Lady Margretha;
"men som vi komma att åtföljas af vårt eget folk, hoppas jag
att vi mindre än andra behöfva falla våra vänner besvärliga.
Vill ni vara god befalla Harrison komma litet raskare hit med
vårt folk; han rider med dem som om han anförde en
likprocession."
Mr Gilbertscleugh meddelade den trogna fogden hans frus
befallning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
