Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
sarna kunna säga till dig. Folk i värdshus-vägen måste ha’
fördrag med mycket. Din mor, frid med hennes själ, kunde
tåla så mycket som de flesta qvinnor— men bort med
händerna ä> ärligt spel, och om någon bli’r ohöflig kan du ropa på
mig. — Och vidare — när maltet börjar stiga öfver maten,
skola de begynna tala om styrelsen i kyrka och stat, och då,
Jenny, komma de sannolikt i gräl med hvarandra — låt dem
hållas — vreden ä’ en törstig lidelse, och ju mer de träta, dess
mer öl dricka de; men du gjorde klokast i att då sätta fram
af svag-ölet för dem; — det skall upphetsa dem mindre, och
de märka allsinte skillnaden."
"Men, far," sade Jenny, "om de börja öfverfalla
hvarandra, som de gjorde här om sistens, ska’ jag inte ropa på er då?"
"Nej, för ingen del, Jenny; skiljemannen får alltid den
värsta slängen i slagsmålet. Om soldaterna dra’ sina svärd, ska’
du ropa på korpralen och vakten. Om bondfolket griper till
eld-tång och gaffel, ska’ du ropa på stads-fogden och
stads-tjenarne. Men ropa inte i något fall på mig, för jag ä’ trött
af att ha’ kånkat på säck-pipan hela dagen, och ärnar i lugn
och ro äta mm middag i köks-kammarn. — Och nu, me’n jag
kommer ihåg’et, så var Lairden af Lickitup — det vill säga
han som var Laird — och begärde svagdricka och en salt sill
— ryck honom i ärmen och hviska i Örat på honom, att det
skulle fägna mig att få hans sällskap till middagen; han var en
god kund fordomdags, och saknar bara tillgångar för att bli’ en
igen — han tycker om att dricka lika mycket som nå’nsin förr.
Och om du ser någon fattig stackare af våra bekanta, som blygs
för sin fattigdom och har långt att gå hem, bör du inte krusa
med att ge dem en mugg dricka och en hafremjöls-kaka — Vi
ska’ aldrig sakna det, och det ger ett godt anseende åt ett så’nt
hus som vårt. Och gå nu din väg, min flicka, och betjena
kunderna; men ge mig först min middag och två half-buteljer
Engelskt öl, samt halfstops-kruset med brännvin."
Sedan han sålunda afbördat sig alla sina omsorger på
Jenny, såsom premier-minister, satte Niel Blane och le <;i-devant
Lairden — som fordom varit hans patron, men nu var glad att få
vara hans bords-kamrat — sig ned, för att ostörda af
värdshusrummets larm roa sig den återstående delen af aftonen.
Uti Jennys departement var allt i full verksamhet.
Kid-darne af Papegojan emottogo och vedergällde sin Kaptens
gästfria undfägnad, som, ehuru han sjelf skolkade i glaset, drog
försorg om att det med tillbörlig skyndsamhet gjorde sin rund
bland det öfriga sällskapet, hvilket eljest torde ansett sig mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
