Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Rär du vill näpsa, Jakobs Gud,
Du vagn och häst kan nederslå.
Du är förskräcklig, — ho mot dig,
När vred du är, kan våga stå?"
Ett nytt bifalls-rop höjdes, och efterföljdes af den djupaste
tystnad.
Medan dessa högtidliga toner, sjungna af tusen röster,
i långa genljud bortdogo mellan de kala höjderna, betraktade
Claverhouse med synnerlig uppmärksamhet det batalj-fält och
den slagt-ordning insurgenterna valt och hvari de beslutat
afvakta hans anfall.
"De tölparna måste hafva några gamla soldater med sig,"
sade han; "det var ingen bonde som valde den platsen."
"B ur ley sägs bestämdt vara med dem," svarade Lörd
Evandale, "äfvensom Hackstoun af Rathillet, Paton af
Meadow-head, Cleland, och några andra krigserfarna män."
"Jag kunde just tro det," sade Claverhouse, "af det sätt
hvarpå de utskickade ryttarne satte öfver diket, då de
återvände för att intaga sina platser. Det var lätt sett, att det fanns
några rundhufvade ryttare ibland dem, värdiga ättlingar af det
gamla Covenantet. Vi måste gå både varsamt och djerft till väga
i den här saken, Evandale; låt derföre officerarne komma till
den der back-klinten."
Han red derpå till ett litet mossbelupet sten-kummel, som
sannolikt varit en hviloplats för någon Celtisk höfding, och
ropet af, "Officerare till fronten," bragte dem snart omkring sin
befälhafvare.
"Jag kallar er ej omkring mig, mina herrar," sade
Claverhouse, "i den formliga egenskapen af ett krigsråd, ty jag
kommer aldrig att på andra hvälfva det ansvar, som min rang
ålägger mig. Jag önskar endast höra er mening, i det jag,
liksom de flesta personer då de begära råd, förbehåller mig sjelf
rättigheten att få följa min egen. — Hvad säger ni, Kornett
Grahame? skola vi anfalla de der karlarna som böla der nere?
Ni är den yngsta och hetaste, och lär derföre tala först,
antingen jag vill eller inte."
"Så länge jag har den äran att föra Lif-gardets standar,"
sade Kornett Grahame, "skall det aldrig med min vilja vika
tillbaka för några rebeller. Jag säger derföre, anfall i Guds och
Konungens namn!"
"Och hvad säger ni, Allan?" fortfor Claverhouse; "ty
Evandale är så blygsam, att vi aldrig skola få honom att tala,
förrän ni yttrat er tanka."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
