Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•181
KAPITLET XX.
Han, norrut, fram Öfver slätten red.
Med orubblig själ och med sorglöst skick,
Och så lugnt var hans anlet’ i stridens larm .
Som när han ur den med seger gick.
aÅRDEENUT.
Öfverste Grahame af Claverhouse råkade den i slottsalen
församlade familjen med samma förbindliga artighet, som
utmärkt hans skick på morgonen, och hade till och med haft nog
sinneslugn att till någon del afhjelpa oordningen i sin drägt,
samt tvätta de blodiga spåren af striden från ansigte och
händer, så att hans yttre ej såg ovårdigare ut, än om han återvändt
från en morgonridt.
"Jag är, bedröfvad, Öfverste Grahame," sade den
vördnadsvärda gamla frun, i det tårarna tillrade utför hennes
kinder, "djupt bedröfvad —"
"Äfven jag är ledsen, min bästa Lady Margretha,"
svarade Claverhouse, "öfver att detta missöde torde göra ert
qvar-blifvande på Tillietudlem farligt för er, isynnerhet till följe af
er välkända konungskhet och den gästfrihet ni nyligen skänkt
Konungens trupper. Också har jag egentligen kommit hit för
att bedja er och Miss Bellenden — så framt ni ej försmår en
stackars flyktings beskydd — att emottaga min eskort till
Glasgow, hvarifrån jag skall draga- försorg om att ni tryggt kan
fara till Edinburgh eller Slottet Dumbarton, allt efter som ni
sjelf finner för bäst."
"Jag är er på det högsta förbunden, Öfverste Grahame,"
svarade Lady Margretha, "men min svåger. Major Bellenden, har
åtagit sig att försvara detta hus emot rebellerna, och med Guds
hjelp skola de aldrig drifva Margretha Bellenden från hennes
härd, så länge det finns en tapper man, som säger sig kunna
försvara den."
"Och vill Major Bellenden verkligen åtaga sig detta?"
sade Claverhouse ifrigt, i det en glädjestråle lyste i hans mörka
öga, då han vände det på den gamla krigaren; — "men huru
skulle jag väl kunna tvifla derpå? — det öfverensstämmer ju
med hela hans öfriga lif. — Men har ni medel dertill, Major?"
"Allting, utom manskap och lifsmedel, hvarmed vi äro
klent försedda," svarade Majoren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
