Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XXX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•264
lika allvarliga i sitt sträfvande som du, Ephraim Macbriar, hvilka
vilja afskaka sig mensklighetens hämmande fjettrar."
Denna kompliment träffade predikanten på hans ömmaste
sida, och Burley ansåg derföre, att han ej skulle hafva
synnerligt svårt att vinna honom för sina afsigter, isynnerhet som de
voro af fullkomligt samma tanka i fråga om Kyrko-styrelsen.
"Låt oss genast gå upp till Borgen," sade han; "ty ibland
handlingarna i det der fästet finnas de, hvilka väl begagnade, som
jag kan begagna dem, skola blifva oss värde en tapper anförare
och ett hundrade ryttare."
"Men skola dessa vara af Covenantets barn?" sade
predikanten. "Vi hafva redan för många ibland os3 som mer hungra
efter jordagods, och silfver och guld, än efter det sanna,
saliggörande Ordet; det är ej genom sådana som vår befrielse skall utverkas."
"Du irrar dig," sade Burley; "vi måste verka genom
medel, och dessa verldsliga män skola vara våra redskap. I alla
händelser skall den Moabitiska qvinnan beröfvas sin arfvedel, och
hvarken den illasinnade Evandale eller den Erastianska Morton
skall äga det der Slottet och godset, äfven fastän de skulle fria
till dottern deraf."
Med dessa ord gick han förut till Tillietudlem, der han
för härens räkning bemäktigade sig bordsilfret och andra saker
af värde, genomletade förvaringsrummen för familje-papper och
handlingar, samt med förakt bemötte deras föreställningar, som
påminnte honom om att bland de vilkor som tillförsäkrats
Slottets invånare, var äfven det, att enskildt egendom skulle hållas
i helgd.
Sedan Burley och Macbriar satt sig i besittning af
Borgen, infann sig äfven Kettledrummle under dagens lopp, åtföljd
af Lairden af Langcale, hvilken denna verksamma andans man
lyckats, som Poundtext uttryckte sig, förföra från det rena ljus,
hvari han blifvit uppfödd. Sedan de sålunda blifvit samlade,
skickade de en inbjudning eller snarare en uppmaning till sagde
Poundtext, att infinna sig till en rådplägning på Tillietudlem.
Han ihågkom likväl att porten var försedd med ett fällgaller,
samt att borgtornet ägde ett underjordiskt fängelse, och beslöt
att ej öfverlemna sig i sina uppbragdta embetsbröders våld. Han
drog sig derföre undan, eller snarare flydde till Hamilton, med
den underrättelsen att Burley, Macbriar och Kettledrummle,
är-nade tåga emot Hamilton så snart de hunnit samla en
tillräckligt manstark hop Cameronianer, för att injaga skräck i den
öfriga hären.
"Och ni ser," slutade Poundtext med en djup suck, "att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
