Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XLIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•377
i det lian pekade på den öfver svalget kastade ek-stammen, "en
enda spark af min fot, och den faller ner i den nedunder
gapande afgrunden, trotsande de fiender som befinna sig på andra
sidan, och lemnande dem som äro på denna i en mans våld, som
ännu aldrig mött sin like i tvekamp."
"Jag skulle trott, att ni numera inte kunde ha’ stort
behof af dylika försvars-anstalter?" sade Morton.
"Inte behof?" sade Burley häftigt, "inte stort behof, när
djeflar i menniskohamn sammangaddat sig emot mig på jorden,
och Satan sjelf — men det hör inte hit," tillade han, i det han
hejdade sig — "Nog af, jag tycker om min tillflyktsort — min
Adullams kula, och vill ej bortbyta dess skrofliga
kalkstens-väg-gar emot de granna gemaken i Grefvens af Torwood Slott, med
hela dess vidsträckta område. Du torde likväl tänka
annorlunda, så framt ej din dåraktiga feber-vurm gått öfver."
"Det var just om detta gods jag kom för att tala med
er," sade Morton, "och jag är förvissad om att finna Mr
Balfour vara samma sansade och tänkande man, som jag kände
honom för på den tiden, då trosnitet söndrade bröder."
"Jaså," sade Burley; "verkligen? — Hyser du dylika
förhoppningar? — vill du förklara dig tydligare?"
"Med ett ord då," sade Morton, "ni har genom medel,
som jag kan gissa till, utöfvat ett hemligt, men högst förderfligt
inflytande öfver Lady Margretha Bellendens och hennes
sondotters förmögenhets-omständigheter, till förmån för den nedriga,
förtryckande affällingen Basil Olifant, hvilken lagen, förledd
genom dina åtgärder, satt i besittning af deras rättmätiga egendom."
"Säger du det?" sade Balfour.
"Ja, det säger jag," svarade Morton, "och ni vill väl ej
ansigte emot ansigte förneka, hvad ni med er egen hand
skriftligen förklarat."
"Och antaget att jag inte skulle förneka det?" sade
Balfour; "och antaget att din öfvertalnings-förmåga skulle visa sig
vara nog stark, att få mig att återtaga de steg jag efter
moget öfvervägande tagit — hvad bli’r då din lön? Hoppas du
ännu att äga den ljushåriga flickan, med hennes stora, rika arf?"
"Jag har ej något dylikt hopp," svarade Morton lugnt.
"Och för hvems skull har du då vågat företaga dig detta
stora värf, att rycka bytet undan den starke, att taga rofvet
utur lejonets kula, och hemta sötma ur frossarens käftar? För
hvems skull har du företagit dig att lösa denna gåta, svårare
än Simsons?"
FANATISMEN. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
