Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XLIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•382
"Må jag bli7 fördömd, om jag förlåter honom det i alla
fall," svarade den andra, "och jag tror jag kan betala honom
derför nu."
"Ja, men karl, du borde glömma och förlåta — Bättre
att bryta upp med honom, jemte de andra, och förena oss méd
de stortaliga Högländarne. Vi ha’ allesammans ätit Kung
Jakobs bröd."
"Du är en åsna; med uppbrottet, som du kallar det, bli’r
det ingenting af; dagen har blifvit uppskjuten. Ilalliday har
sett ett spöke, eller Miss Bellenden fallit sjuk i höns-tippen,
eller något annat satans skräp. Det här bär sig aldrig i två
da’r till, och den första som sjunger ut får belöningen."
"Ja, nog är det sannt," svarade hans kamrat; "men vill
den der karlen — den der Basil Olifant, betala hederligt?"
"Som en prins, min gubbe; Evandale är den menniska
han hatar värst på jorden, och han är dessutom rädd för honom
för någon process’ skull, och tror att allting skall tillhöra
honom, bara Evandale en gån g väl bli’r röjd ur vägen."
"Men ha’ vi nödiga befallningar och äro vi tillräckligt
man-starkaj? Det är inte många menniskor här i trakten, som skulle
vilja göra Mylord något ondt, och det kunde lätt hända att vi
funne honom med några af vårt eget folk i sitt följe."
"Du är en feg stackare, Dick," svarade Inglis; "han lefver
helt indraget der nere på Fairy-knowe, för att undvika
misstankar. Olifant är en magistrats-person, och skall ta’ med sig
några af sitt eget folk, som han kan lita på. Se’n är det vi två,
och Lairden säger att han kan skaffa en whig-karl till, vid namn
Qvintin Mankell, som är en öfvergifven sälle att slåss, och bär
ett gammalt agg till Lörd Evandale."
"Nå godt, ni är min officer, som ni vet, och om
någonting är orätt så —"
"Jag ta’r ansvaret på mig," sade Inglis. "Ännu en mugg
öl och se’n bege vi oss af till Tillietudlem. — Hör hit, blinda
Bess! hvar fan håller den gamla hexan nu hus?"
"Uppehåll dem så länge ni kan," hviskade Morton, i det
han stack sin börs i värdinnans hand; "allt beror på att
kunna vinna tid."
Derefter sade han för sig sjelf, i det han snabbt gick till
det ställe der flickan höll hans häst i beredskap. — "Till
Fairy-knowe? — nej; ensam skulle jag ej kunna beskydda dem.
— Jag måste genast till Glasgow. Wittenbold, som är
kommendant der, skall beredvilligt lemna mig militärisk
handräckning och förskaffa mig den borgerliga maktens understöd. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
