Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 10 —
att tänka sjelfständigt. Han, som förstod att känna och
återgifva de finaste känsloskiftningar, om honom kan man
väl säga, att han aldrig förstått någonting, hvad helst det
vara må. I konstfrågor, i filosofiska och politiska ting höll
han sig alltid till allmänna, ja, till de mest allmänna för-
hållanden och häraf kommer sig hans storhet. Ty om in-
telligensen icke för någon menniska är en särdeles dyrbar
förmån, utom för den kraft den ger i försvar och kamp,
är den för konstnärer isynnerhet ett besvärligt hinder.
Genom att hålla deras uppmärksamhet fäst på saker inom
dem sjelfva hindrar intelligensen dem från att se, känna och
fritt hängifva sig åt sina intryck. Den ger dem afsmak
för det, som är enkelt, naturligt, allmänmenskligt, och det
är detta ensamt, som man kan återgifva lefvande i ett konst-
verk. Den gifver dem dereinot smak för idéer, med hvilka
konsten icke har något att skalfa. På så sätt beröfvar in-
telligensen de mest begåfvade artisters verk denna sundhet
och svåråtkomliga, otvungna jemnvikt utan hvilket allt är
fåfängt. Robert Browning var den mest intelligente af
engelska skalder; lycklig den som har mod att läsa honom.
Lord Tennyson var deremot den minst intelligente — han var
ock den störste och mest populäre. — — — — — Då han
icke reflekterade, hade han tid att lefva och att älska».
Ehuru till formen paradox innehåller Wyzewas analys
af Tennysons skaldebetingelser en så allmängiltig sanning,
att författaren knappast behöft på detta något äreröriga sätt
särskildt utpeka den högt prisade skalden som bärare af
denna oerhörda intelligensbrist. För att något mildra
Wyzewas uttryck vill jag äfven sätta begreppet reflektion i
st. f. intelligens, med hvilken förändring den ofvannämda
satsen får följande lydelse: ».reflektion ett hinder för konst-
närer», hvarigenom ock den speciela arten af intelligensbrist
framhäfves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
