- Project Runeberg -  Om fantasi : tvenne uppsatser /
22

(1901) [MARC] Author: Bror Gadelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om fantasi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som mötas och karambolera med hvarandra i den sjukas
frågor och påståenden.
Hennes sätt att framföra desamma är alltid bråd-
störtadt, det kommer plötsligt för henne och hon måste
tala ut. Stämningen är för öfrigt vexlande, men en viss
grad af irritation är alltid märkbar, och bakom det sagda
röjer sig städse en starkt emotionel bakgrund. Stundom
har hon sprungit fram skrattande och som det synts med-
veten om det löjliga i sina infall. Ofta komma de för
henne under våldsam affekt, så att hon i högsta grad upp-
rörd rusar upp ur sängen, ängsligt skrikande: «hvarför
hemtade fjerdingsmannen fröken Gustafsson innan penn-
knifven blef lagad?» eller: «inte kan professorn tvinga mig
att pulverisera kanel mer än åt en i sänder?» eller: «är
det inte orätt af Alfhild att krusa sitt hår, då hennes far
är så sjuk att han sissar i byxorna?» o. s. v.
Ibland kan den sjuka midt i sitt förvirrade prat höras
klaga, «åh, Jesses, jag är så yr i hufvudet,» och synes
öfver hufvud taget röja en viss grad af sjukdomsinsigt.
I detta liksom i föregående fall är förvirringen af en
astenisk art; de högre själsförmögenheterna, reflektions-och
konceptionsförmågan äro förlamade. Den sjuka är oför-
mögen att sammanhålla tankarne. Hon är liksom före-
gående patient en af dessa labila, degenererade individer,
hvilkas sjukdom trots den skenbara demensen förblir af
funktionel art, och om hvilkas tillfrisknande man i det
längsta kan hysa förhoppning. Ännu efter lång tids för-
virring kunna de för ett ögonblick samla sig, exempelvis
påbörja ett redigt och sansadt bref, tills meningens sam-
manhang i ett nu flyter i sär, och den återvunna fattningen
genom en ringa ansträngning på nytt paralyseras. Huru
långt den intellektuela upplösningen än kunnat avancera,
vittna dylika intermesson af större reda och fattning om
frånvaron af en djupare demens. Härom vittna äfven rike-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasi/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free