Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En astronomisk fantasiresa genom verldsrymden - Detaljbeskrifning - 1. Astronomien hos månens invånare - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delar som stå i beröring med denna för närvarande
olösliga gåta.
För att återkomma till vår måne, så är dess
invånares astronomi bland de mest invecklade, och då
det af dem skulle fordras den högsta grad af
skarpsinnighet för att höja sig till det riktiga begreppet
om verldssystemet, må det tillåtas oss att tro, det de
ännu qvarstå under sinnes-illusionernas välde. De se
sig sjelfva orörliga i verldsbyggnadens medelpunkt; de
låta solen vända sig omkring dem på 29 1/2 dagar,
och stjernorna på 27 1/4 dagar. Ehuru jorden tyckes
stå nästan orörlig på samma punkt i rymden, böra
dock de som se henne finna, att hon på 29 dagar
gör sin rund omkring himlahvalfvet: dessa rörelser
skola de ha tillskrifva himmelen eller jorden.
Beträffande tanken att de sjelfva äro i rörelse, att denna
jord är medelpunkten för deras rörelser, och att solen
ytterligare är medelpunkten för jordens och de andra
planeternas, så är detta ett begrepp, hvilket, såsom vi
nyss sagt, skulle vara ytterst svårt för dem att uppnå.
På ingen stjerna äro de synbara rörelserna hos
himlakropparna så invecklade som på drabanterna.
Mindre gynnade än seleniterna subvolves, hvilka
från dag till natt endast öfvergå från ett intensivt
ljus till en mera matt belysning och ej känna till
något absolut mörker, hafva deremot privolves en
femton dagars mörk natt. Af De Bouguers och
Lamberts experimenter, och till och med af Robert Smiths
teori framgår, att medelförhållandet mellan solens ljus
och månens är som 300,000 till 1. Man ser, att
jorden är en god måne för dem. De som bebo den
motsatta hemisferen hafva ingen lysande himmelskropp
för sina nätter. Men måhända de under deras okända
luftkrets äro i besittning af artificiela solar, hvilka de
tända och hålla brinnande under halfva året; måhända
naturen sjelf har åtagit sig att förse dem med en
efter omständigheterna lämpad belysning, liknande våra
norrsken, hvilka upplysa våra polarnätter; måhända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
