Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En astronomisk fantasiresa genom verldsrymden - Detaljbeskrifning - 4. Astronomien hos invånarne på Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om invånarne på Mars, är, att de böra ha mer likhet
med oss än invånarne på hvarje annan planet inom
solsystemet. Om de organiska, och måhända äfven de
intellektuela, oss utmärkande egenskaper harmoniera
med den verld vi tillhöra, och om varelsernas
beskaffenhet står i ett innerligt samband med den natur
hvaraf de bero, är man fullt berättigad att göra denna
slutsats: att, liknande hvarandra till sin astronomiska
belägenhet inom solsystemet, detta klot och vårt äfven
äro hvarandra lika i vilkoren för deras beboelighet
och i bostädernas beskaffenhet.
Vår jord visar sig för observatorn på Mars med
samma vexling i faser, som Venus visar oss, och synes
för dem i allmänhet under samma utseende som
aftonstjernan för oss. Till följd af Jordens och Mars’
inbördes lägen i deras respektive banor, är det lättare
för oss att studera den geografiska bildningen på denna
planets yta, då han är oss närmast, än för
astronomerna på Mars att undersöka jordytans bildning,
emedan jorden just vid denna tid visar dem sin smalaste
fas, befinnande sig då vid sin nedre konjunktion, och
visande sig med samma utseende som månen några
dagar före eller efter nytändning. För invånarne på
Mars är jorden en morgon- och aftonstjerna, som
aflägsnar sig 48° från solen. Venus visar sig för dem
under samma förhållanden som Mercurius för oss.
Hvad den senare angår, håller han sig alltid förborgad
i det bländande solljuset.
Mars erhåller från solen 2 gånger mindre ljus
och värme än vårt klot. Man vet redan, att hans
invånare ej derföre behöfva lida mer af kölden. Hans
atmosfer upptäcktes först af J. D. Cassini; Maraldi
kom sedermera och egnade sin tid åt oafbrutna
observationer öfver denna atmosfers genomskinlighetsgrad
och fysiska egenskaper, observationer, hvilka
sedermera vunrfit en ytterligare fullständighet genom de
vetenskapliga undersökningarna af Beer och Mädler,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
