Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår lära kunde i sjelfva verket ej, såsom vi nyss
sagt, vinna stadga förr än i nittonde seklet: såsom
flera kritici samstämmigt anmärkt, hade hon behof af
alla de förenade vetenskapernas understöd. Huru vigtig
än frågans astronomiska sida kan vara, var dock
astronomien ensam ur stånd att uppföra denna
byggnad: hennes uppgift var att lägga den fasta grunden
och att åt de andra vetenskaperna öfverlemna
byggnadens fortsättning. Jordklotets fysik, varelsernas
fysiologi, biologien, med ett ord alla vetenskapens
grenar, hvilka äro förenade under det sväfvande
namnet naturalhistoria, borde hvar och en i hvad på den
ankom inlägga sina hvarf i byggnaden och, under den
naturliga filosofiens ledning, fullända arbetet.
Följande taflor skola afslöja historien om de idéer
och menniskor hvilka varit denna läras föregångare.
Om vår lära ej kunnat vinna stadga annat än i mån
af vetenskapernas framsteg, har hon icke desto mindre
blifvit förutsedd, antydd, förberedd under de förgångna
seklerna. Menniskoandens trängtan har framträdt till
hennes förmån, flera teorier hafva blifvit inspirerade
af henne, menniskoandens mer eller mindre varaktiga
skapelser hafva belyst idéen på olika sätt. Det är ej
alltid den positiva vetenskapen som framkastat dessa
idéer, ty de hafva ofta, synnerligast under den gamla
tiden, haft sitt ursprung i denna böjelse för det
underbara som ligger på djupet af hvarje menniskosjäl;
men de utmärka sig alltid för några karakteristiska
principer, som äro intressanta för iakttagaren. Deras
tafla framställer under en skiftande anblick denna
förvånande egenskap hos menniskoanden, som med de
anspråkslösaste medel uppför de djerfvaste arbeten,
och som, genom sjelfva arbetenas natur och genom
deras lokala färgton, nästan alltid ger historieforskaren
en antydan om denna andens utvecklingsgrad vid de
olika tidpunkterna.
De böcker som skrifvits angående idéen om
verldarnas flertalighet äro talrika, och deras monografi är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
