Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 1. Den orientaliska fornåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förklaras af sensationernas system, skapat ett nytt,
alldeles motsatt system, spiritualisternes eller
idealisternes. Detta sista system bildar en lika fullkomligt
afslutad cirkel, som det förstnämnda; men det kan
lika litet som detta stå isoleradt och antagas med
uteslutande af alla de andra. Deraf blir en följd, att
själen, sedan hon uteslutande öfverlemnat sig åt än det
ena än det andra af dessa båda systemer, märkte till
hvilken grad de stodo i strid mot hvarandra, huru
ihåliga de voro, och huru de, allt under det att de
bekämpade hvarandra, voro långt ifrån att kunna
tillfredsställa vårt stora kunskapsbehof. Det sunda
förnuftet gjorde således snart rättvisa åt dessa menskliga
skapelser, tviflade både på den ena och den andra
och sjönk ned till skepticismen, ett nytt och
beqvämare system, men inkonseqvent. Denna sjelfva
skepticismens inkonseqvens återför själen till behofvet af
tro; det händer då, att hon, kastad från det ena
systemet till det andra, utan att finna tillfredsställelse,
kastar sig i armarna på mysticismen, det frivilliga och
fanatiska förnekandet af allt, för att försjunka i skötet
af den stora orsaken, ständigt sökt, ständigt okänd.
Vi hafva af erfarenheten lärt känna denna de
stora hufvudsystemernas härledning, till hvilka alla de
andra mer eller mindre afvikande kunna hänföras, och
vi tro, att hvarje sökande ande ej kunnat lefva, utan
att smaka på det ena eller andra bland dem, utan att
inse, att hvarken det ena eller andra bör uteslutande
antagas, att de alla i sig innesluta något godt, och att
den sanna visheten består i att sätta själen i jemnvigt,
vore äfven denna jemnvigt icke stabel: någon annan
sådan finnes icke inom naturen.
Men hvilket utseende erhåller den eviga läran om
verldarnas flertalighet inför hvart och ett af dessa
filosofiska systemer?
Materiens filosofer, hvilka betrakta universum som
blinda krafters omedvetna och eviga verk, hvilka icke
erkänna någon första och sista orsak, och hvilka suc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
