- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
176

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 2. Vesterlandets forntid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den doriska dialekten, och hans språk ljuder som poesi
och sång. Hans andedrägt sprider en vällukt rundt
omkring honom. Han har aldrig varit sjuk. Han
tillbringar sitt lif med vetenskapernas studerande.
Blott en viss dag på året fattas han af den profetiska
andan och begifver sig till hafvets strand, hvarest han
profeterar om framtiden. Han sade, att Python ej
blifvit landsförvisad nio år till Tempe, utan att han
hade gått till en annan verld.

»Platon tvekade mellan en enda verld och fem,
tillägger Kleombrotos. De andra filosoferne hafva alltid
fruktat ett flertal af verldar, såsom om, ifall man ej
inskränkte materien till en enda, man nödvändigt
skulle falla ned i denna obestämda och så besvärande
oändlighet. Uppgaf eder främling — frågade Lamprias
— i likhet med Platon, ett bestämdt antal verldar,
eller glömde ni att utfråga honom i detta hänseende?
Tror ni — svarar den förstnämnde — att det fanns
något ämne hvarom jag med större intresse skulle
velat samtala med honom? Han sade att det hvarken
fanns ett obegränsadt antal verldar, ej heller en enda,
ej heller fem, utan etthundra åttiotre, hvilka voro
ordnade i form af en triangel, sextio i hvar sida och en
i hvarje vinkelspets; att de tangera hvarandra och
under sina omsvängningar bilda ett slags dans.
Triangelns yta är den gemensamma föreningslänken mellan
alla dessa verldar, och kallas Sanningens fält. Der
existera, i ett tillstånd af orörlighet, de urbildliga
idéerna, de ursprungliga tankarna för allt som har
varit och skall blifva, och omkring dem är evigheten,
ur hvars sköte tiden strömmar till alla dessa verldar.
De menniskosjäl som lefvat dygdigt tillåtas att en
gång på tio tusen år betrakta dessa storartade
föremål; och de heligaste mysterier man här nere firar,
äro blott skuggor mot detta höga skådespel.»

Denne barbar är i berättarens ögon en verklig
grek, för hvilken ingen vetenskap är främmande. Detta
bevisas — säger han — af hans system rörande verl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 14 14:11:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free