Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 2. Vesterlandets forntid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sade att solen består af en samling af små eldar,
hvilka näras af fuktiga utdunstningar, som någon
gång slockna (vid förmörkelser), för att straxt derefter
åter tändas etc. etc.
Det är en sådan rikedom på olika åsigter att vi
verkligen skulle missbruka tiden, om vi fritt
öfverlemnade oss åt dessa erinringar. Detta
tillbakaskådande på dessa så olikartade idéer visar oss åtminstone
nyttan af nutidens exakta vetenskaper.
Man ser att det ej saknades utrymme för
kosmografiska fiktioner.
Himmelen, jorden och hafvet hade af grekernas
lifliga inbillning blifvit omklädda med en intagande
mytologi, och vare sig man antager Evhemeres
förklaring af gudarnes rent historiska ursprung, vare sig
man, såsom vi i föregående kapitel gjort, betraktar
polyteismen såsom en långsamt försiggående
personifikation af naturkrafterna, ser man att i Grekland
framför allt abstraktionerna och idéerna hastigt antogo
kroppslig gestalt och snart framträdde under synliga
former. För att vinna en större spridning dolde sig
ofta visheten under fabelns och den poetiska diktens
mask, och skriftställarne framställde ofta i dessa
aflägsna tider, liksom i den närvarande, historien under
romanens omklädnad, lyckliga om de ej vanställt
sanningen när de sökte kläda henne i denna drägt.
Dessutom erkändes den sedliga nyttan af fabler från
He-siodi tid ända till Plutarki; och ända från den tid
som såg Teogonien framträda, ända till den som
emottog den fina dialogen emellan Ulysses och Grryllos
rörande djurens själ, såg man, i öfverensstämmelse
med de olika tidsperioderna, sinnrika eller naiva dikter
framträda, hvilkas framgång bevittnas af ekot som
framträngt ända till våra dagar. Myther vunno
förtroende, fabulösa berättelser kringspriddes, iEsopi
sedelärande fabler funno många efterhärmare; Platon utgaf
sin dikt Her Armeniern, Herodotos, Xenofon, Ktesias
sammanblandade romanen med historien; hvarje period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
