Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 2. Vesterlandets forntid - Plutarkos. Om bilden man ser i månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det säkert kända. Han tyckes i månen, såväl som i
de andra stjernorna, ja, i sjelfva jorden, se en
gudomlighet, förtjent af vår vördnad, en lefvande varelse,
bestående af själ och kropp — en idé lika gammal
som verlden och sedermera återupplifvad som så
mycket annat gammalt nytt af godtrogna filosofer. För
att i förbigående påminna derom, har en af dessa, sona
just i dessa dagar gått bort till ett annat lif, der haa
säkerligen klarare varseblifver sanningen *), med Ch.
Fourier delat idéen, som ej finner stöd i något, om
verldarnas individualitet. Plutarkos tyckes ombyta
åsigter med de talare han framför på scenen. På ena
stället framställer han månen som en himmelsk region,
belyst af ett rent ljus, och visar på hans klot »ställen
af en hänförande skönhet, berg, lysande som eld,
purpurfärgade jordbälten, grufvor som öfverflöda af guld
och silfver, som ligga i dagen i dalarna eller på
kullarna.» På ett annat ställe säger han, att »vi se af
hans fläckar, att han är full med djupa håligheter»,
fyllda med vatten eller en mycket tjock luft, till
hvilkas botten solstrålarna aldrig nedtränga, och hvarifrån
de brutna strålarna sända oss endast en svag
reflektion.» Längre ned framkastar han den idéen att
månen, i likhet med vissa delar af Egypten, der det aldrig
regnar, kan undvara regn och vindar på grund af
markens, växternas och djurens egen natur, så olika
den på jorden, och att menniskorna kunna lefva der,
utan att nära sig såsom vi. Förträffliga idéer, men
hvilka han söker att bevisa medelst de mest naiva
exempel, såsom genom exemplet af folket i Indien, som
kallas Astomer, emedan de sakna mun och enligt
Megasthenos hemta sin näring från röken af en viss rot,
som de under förbränningen inandas. Förhållandet är
detsamma, när han omtalar vissa våldsamma
skakningar på månen, bevisade af ett lejons fall från honom
ned på Peloponnesos!
*) Fader Enfantin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
