Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 4. Slut på skymningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af det ofvanför anförda ser man nu att den lilla
jord vi bebo är det högsta målet för Guds verksamhet:
vi hafva icke bifogat någon tolkning, några
kommentarier; den opartiske historieskrifvaren bör ärligt
rådfråga de menniskor han förer fram på scenen och göra
sig till en lag att fördomsfritt lyssna till deras egna
ord. För att icke lemna något öfrigt att önska, vilja
vi till fullständigandet af ofvanstående åsigter anföra
en förklaring af himmelens natur.
Rörande dessa ord: »I begynnelsen skapade Gud
himmel och jord», säger utläggningen af Versio vulgata
att man med himmel icke får förstå det synliga
firmamentet, utan empyréen och eldhimmelen. Det har
befunnits lämpligt att det allt sedan verldens skapelse
fanns en himmel som var helt och hållet lysande,
som var de saligas vistelseort och hvilken man kallat
Empyréens himmel.
De sinliga kropparna befinna sig i rörelse under
verldens närvarande tillstånd, emedan kropparnas
rörelse är det som frambringar elementernas mångfald.
Men vid de utvaldas förherrligande i tidernas fullbordan
kommer denna kropparnas rörelse att upphöra. Det
har befunnits lämpligt att empyréen från verldens
begynnelse befunnit sig i detta tillstånd af hvila.
Enligt S:t Basilius är det utom allt tvifvel att
himmelen slutar med en sferisk form, att han är
temligen fast till sin sammansättning för att kunna afskilja
det som ligger utanför honom från det som befinner
sig innanför honom. Detta är orsaken hvarför han
under sig lemnat en öde region utan ljus, emedan han
utestänger den strålglans som är spridd på hans andra
sida. Eljest skulle man, emedan firmamentets massa,
ehuru fast, likväl är genomskinlig, alldenstund vi trots
de mellanliggande himlarna kunna se stjernornas ljus,
kunna säga att empyréens himmel icke belyses af ett
kondenseradt ljus, att den icke utkastar strålar liksom
solen, utan att den upplyses af ett mera subtilt och
fint ljus; eller ock skulle man kunna säga att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
