Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 5. Pånyttfödelse (1543—1634)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af verldar. Vår verld, som förefaller oss så stor, är
hvarken någon del eller något helt med hänsyn till
oändligheten och kan icke vara enda föremålet för en
oändlig handling. Den oändliga verkande orsaken
skulle vara ofullkomlig, om icke dess verkningar stode
i förhållande till dess förmåga. Guds intelligens och
verksamhet kräfva ovilkorligen, att man tror på
skapelsens oändlighet.
Intet är mindre värdigt en filosof än att gifva
vissa bestämda former åt sfererna och att uttala tron
på flera himlar. Det gifves blott en himmel, den
omätliga rymden, inom hvilken verldar i oändlighet röra
sig. Vår jord har, om man så vill, sin egen himmel
d. v. s. ett hvalf, en atmosfer, inom hvilken hon rör
sig; de andra jordarna, hvilkas antal är oräkneligt,
hafva hvar sin himmel; men dessa olika himlar bilda
en enda och samma himmel, stjern-oceanen.
Himlakropparna följa efter hvarandra i oändlighet i denna
omätliga rymd, som innehåller verldarna och deras
befolkningar af olika slag.
Hvilka skiljaktigheter envisas man att uppdraga
mellan jorden och Venus, mellan jorden och Saturnus,
mellan jorden och Månen? Innehafva icke dessa
planeter samma rang inom Solens mäktiga välde? Äro de
icke likartade verldar, hvilkas bestämmelse är
enahanda? Och hvilken skilnad vill man i den oändliga
rymden göra mellan solen och de andra stjernorna?
Erbjuder sig icke naturen sjelf att för oss uppenbara
flertaligheten af solar och jordar på rymdens oändliga
fält? Hela universum är blott en ofantlig organiserad
varelse, hvars lemmar bildas af de olika verldarna,
och hvars lifsprincip är Gud. Ett oändligt universum,
en oändlig form — om man kan använda detta
uttryck — för den oändliga tanken. Denna sanning
uppenbaras för vårt förnuft med en oförgänglig klarhet
De som fullfölja dylika betraktelser hafva icke att
frukta någon smärta. De betrakta sjelfva naturens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
