Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 9. De Stora resorna (1686—1698) - Huyghens: Kosmotheoros, eller Åsigter om de himmelska jordarna och deras invånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under lugn och hvila (ty de hafva nätter och känna
behof af sömn liksom vi), är det sannolikt att de ega
de nödvändiga medlen för att skaffa sig detta skydd,
att de bygga kojor, små hus eller att de gräfva hålor,
liksom jordens djur (med undantag af fiskarna) göra
för att skydda sig. Men, tillägger författaren, hvarför
skola vi endast gifva dem kojor och små hus?
Hvarför skulle icke de lika väl som vi kunna uppföra stora
och praktfulla byggnader? Om man jemför Jupiters
och Saturni klot med vår jord, skall man icke kunna
uttänka något skäl som bevisar att de icke på dessa
planeter känna arkitekturens skönheter lika väl som
vi, och att de der icke skulle kunna bygga palatser,
torn och pyramider, vida högre, rikare och bättre
proportionerade än våra. Då den händighet menniskorna
visa i sina arbeten nästan är obegränsad, synnerligast
i att hugga sten, bränna kalk och tegel, begagna sig
af jern, bly, glas och till och med af guld till
ornamenter, hvarför skulle väl då de andra planeterna
vara beröfvade en motsvarande industri?
»Om planeternas ytor äro sönderdelade i haf och
kontinenter, liksom vårt klots yta, hvilket äfven
tyckes vara fallet med Jupiter; och då molnen knappast
kunna hafva någon annan källa än oceanen, böra vi
tro, att de befara hafven, emedan vi annars skulle
visa den förmätenheten att tro det jorden ensam kände
till navigationens gagn. På Jupiters och Saturni haf
bör navigationen mycket underlättas af de många
månarna, och invånarne på dessa båda planeter böra med
lätthet hafva funnit sättet för longitudens
bestämmande, något hvari vi ännu icke lyckats. Om de känna
skeppens användande, så hafva de äfven allt som
tillhör dem: segel, master, ankaren, takling, taljor, roder,
samt veta att begagna sig af dessa medel för att med
motig vind kunna kryssa sig fram. Måhända de äfven
liksom vi ega kännedom om kompassen och magneten.»
Astronomens slutsatser hålla sig icke blott till de
exakta vetenskaperna och nyttiga konsterna, utan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
