Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 10. Fantasiresor under det adertonde århundradets början. Dikt och fantasi (1700—1750) - En anonyms resa till Mercurii verld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utfinna andra och otaliga formskiftningar, emedan
denna makt grundar sig på en obegränsad kunskap
och på en förmåga som af intet kan begränsas.»
En morgon på landet, då den anonyme författaren
till denna berättelse obseryerade Mercurius några
ögonblick före solens uppgång, och då han roade sig med
att iakttaga huru denna lilla planet nästan försvann
i det tilltagande dagsljuset, öfverraskades han af att
höra steg i sin närhet. De kommo från en
vördnadsvärd rosenkreuzare, som närmade sig honom och erbjöd
honom en »filosofisk» tub. Så snart observatorn hade
satt den till ögat, blef han icke litet Öfverraskad af
detta frimurare-instruments förträfflighet: han såg
nämligen en bebodd verld för sina ögon, hvarpå man med
lätthet kunde urskilja landskapets skönheter och
menniskornas och djurens rörelser.
Efter denna ganska lämpliga inledning lät
rosen-kreutzaren historieberättaren undergå en lätt operation,
hvarigenom denne inom några sekunder erhöll full
kännedom af det arabiska språket. Det var på
detta språk de honom sjelf liknande vise, hvilka
besökt planeten Mercurius, hade skrifvit en berättelse
om denna verld, och det är öfversättningen af detta
dokument vår författare erbjuder oss.
Mercurius är en verld liksom jorden med den
skilnad, att han är betydligt mindre och att, på grund
af hans vida större närhet till solen, naturen tyckes
hafva funnit ett nöje i att rikta honom med alla sina
håfvor och att pryda honom med mer leende och
mångfaldiga omvexlingar än hela den öfriga verlden.
Bergen, hafven, träden, växterna, djuren och
menniskorna äro der mindre än hos oss. Der förekomma
få floder som äro djupare än våra någorlunda djupa
källor. De högsta bergen äro föga högre än våra
kullar; men några bland dem hafva det oaktadt
Alpernas och Pyrenéernas djerfva former. De högsta
träden likna ungefär pomeransträden i våra drifhus,
och få blommor äro större än våra narcisser. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
