Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 10. Fantasiresor under det adertonde århundradets början. Dikt och fantasi (1700—1750)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man måste återlemna sin kropp åt elementerna och
återlifva naturen under en annan form, hvilket man
kallar att dö, det kommer ungefär på ett ut, om man
lefvat en evighet eller en dag. Jag har besökt
verldar, der man lefde tusen år längre än hos oss, och
der man likväl knotade öfver sin korta lifslängd.
Sedan de slutligen, under den tid planeten gjorde ett
omlopp kring Solen, hade samtalat med hvarandra och
meddelat hvarandra hvad de visste, beslöto de att
tillsammans företaga en liten filosofisk resa.
Som just då en komet passerade förbi, kastade de
sig i sällskap med sina tjenare och instrumenter på
honom, och sedan de hade passerat Jupiter och Mars,
varseblefvo de en liten smutshög, hvilken de efter
någon tvekan beslöto att besöka. Sedan de
promenerat omkring klotet, som var jorden, anlände de till en
liten pöl. som vi kalla Medelhafvet och derifrån till
en annan liten dam, som under namn af stora oceanen
omsluter mullvadshögen. Vattnet steg dvergen endast
upp på halfva benet och fuktade endast den andres
häl. Under sina promenader fram och tillbaka gjorde
de allt hvad i deras förmåga stod för att upptäcka,
om det lilla klotet var bebodt eller icke. De böjde
sig ned, de lade sig på marken, de trefvade öfver allt,
men hvarken deras ögon eller händer voro så
proportionerade, att de med dem kunde upptäcka de små
varelser, som kräla här.
Dvergen, som understundom fällde förhastade
omdömen, kom till den slutsatsen att det ej fanns något
lefvande väsen på jorden. Micromegas lät honom på
artigt sätt förstå, att han resonerade temligen illa:
»ty, sade han, ni ser icke med edra små ögon vissa
stjernor af den femtionde storleken, hvilka jag tydligt
urskiljer; sluter ni deraf att dessa stjernor icke finna
till? — Men, svarade dvergen, jag har så väl känt
efter. — Nej, svarade den andre, ni har undersökt
illa. — Men, sade dvergen, detta klot är så illa
konstrueradt, det är så oregelbundet och har så löjliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
